I vilket fall som helst så var den bättre än vad jag trodde. På pappret stod det att det skulle vara enbart Kalle Moreus, men det var även Lasse Kronér och bandet Abalon dots!
Det var mycket skratt och även en hel del tårar. Lasse sjöng en låt som handlade om "efter döden" (låten hette cirkus tror jag) och jag brast ut i tårar för att jag tänkte på min älskade Baloo som vi var tvungna att ta bort förra året. Efter att jag väl börjat tänka på Baloo så kunde jag inte sluta, var nog först nu på eftermiddagen som jag slutade upp med att tänka på alla minnen, samt den hemska dagen..
Känner mig dock lite bättre till mods nu när jag kom hem från jobbet och blev välkomnad av mina två rackare här hemma, fick mig att tänka på annat en stund, dock känner jag nu när jag skriver om honom igen att tårarna är på väg ... Fy vad jag älskade den hunden alltså.
Vila i frid du vackra ängel, du är och kommer för alltid vara det bästa som hänt mig <3
I elva år var du min trogna vän. Jag kommer aldrig glömma allt vi gått igenom,
allt kul vi haft och inte heller alla tråkigheter vi varit med om.
Du kämpade hårt ända in i det sista och det är jag glad för:
Du övervann veterinärernas ord och höll dig hyfsat pigg och kry betydligt längre än vad
dem trott. Jag kommer alltid älska dig!
Vi ses snart igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar